Att få ihop vardagen känns ibland hopplöst, just det där med att hinna med allting och ingenting.
När viljan finns men orken är som bortblåst.
När det enda man vill göra är att krypa ihop i soffan och ligga där en hel dag.
Men lägenheten ser ut som ett kaos, tvättkorgen är sprängfylld och det är disk i diskhon, för jag orkar verkligen inte ta itu med någonting just nu.
Att laga mat till barnen (och mig, men jag är inte lika viktig) känns som ett maratonlopp.
Gråten trycker bakom ögonen mer eller mindre hela tiden och jag känner mig liten och skör.
Men äter nu en penicillinkur och ska väl så småningom bli bättre, but sometimes it´s just hard...
Jag vet precis hur du känner! Jag brukar försöka tänka att jag inte ska va ledsen och hålla på bryta ihop för jag har ju de mest underbaraste i mitt liv, ett barn. Och jag vill njuta och vara glad för åren går så fort och vips så är han vuxen och utflugen. De brukar hjälpa=)
SvaraRaderaSTYRKEKRAMAR!!
Du är duktig!