Har en tendens att drömma mig bort, får en massa förväntningar och fantiserar ihop en verklighet som inte finns.
Blir så arg på mig själv för att jag bygger upp så mycket förväntningar,
förväntningar om honom, han den där speciella...
Och jag sårar endast mig själv när jag håller på såhär, hoppas och drömmer att han ska tycka om mig lika mycket som jag tycker om honom
Saknaden efter kramar, pussar, massor med sex, massor med mys, någon att prata med, någon att skratta med, gå på bio med, äta på restaurang med, laga mat med och upptäcka världen med,
ja saknaden efter någon är stor just nu och den blir inte mindre när man håller på som jag gör...
Vet inte hur man ska göra för att hitta honom, någon att leva med.
Varför kan inte kärlekslivet vara lika enkelt som i alla dessa romantiska filmer?
Näe för att det är just vad det är, en fantasi, en drömvärld och sånt händer aldrig i verkligheten
Kanske ska ställa in mig på att leva i celibat....
Ja det får nog bli så...
Lite svammel såhär på tisdagsafton, men nu har jag iaf fått ur mig lite tankar..
pussar till er
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar