Så svårt..

Det har blivit så svårt att somna på kvällarna eller rättare sagt nätterna.
Går inte somna före 1 och inatt tror jag inte att det blev förrän efter 3.
Den här ensamheten börjar bli mer och mer jobbig och saknaden efter att ha någon att kramas med är just nu väldigt stor.
Kan nästan känna hur hela kroppen skriker efter någon att ha nära, någon att krama, någon att mysa med, någon att ligga nära i sängen och trängas med.
Men men det är bara att bita ihop och tränga undan alla känslor, för någon dag så kommer jag att hitta någon.
Jag hoppas bara att den dagen skulle kunna komma snart....