Idag är det alltså 1:a september och jag sitter här och funderar vad som egentligen hände!? Sommaren tog slut alldeles tvärt och det blev kallt och regnar i princip varje dag, har dessutom idag kommit i någon slags depp. Vill bara gå och lägga mig, dra täcket över huvudet och komma fram om sisådär en månad kanske....Har gått omkring med gråten pressandes bakom ögonen hela dagen och jag kan säga att det blir inte bättre när man har dom 2 trotsigaste barnen i stan hemma. Dom lyssnar absolut inte och sonen bara går omkring och kastar grejer och spottar, medan jag bara vill sätta mig på golvet och gråta.
Men jag antar att det kommer gå över snart, tills dess är det bara att stå ut och försöka glömma.
puss på er
Ja vet sommaren bara flööög iväg känns de som även om de va en kanonsommar vädermässigt. Jag förstår precis hur du känner dig, då man bara vill gråta floder men måste orka för barnens skull. Och man måste ju orka och spara gråten till sen.
SvaraRaderaVore jättekul att träffas. Skulle va skönt att prata med nån som också är ensamstående. De måste vi tajma ihop nån dag.
KRAM och hoppas du mår bättre snart